Med världens fulaste gips ska jag äntligen få åka hem idag. Problemet med mx olyckor är att det oftast inte bara är på ett ställe på kroppen man skadar sig. Med en otroligt ömmande höft/rygg/rumpa som gör att jag inte kan gå utan hjälp underlättar det inte med misstänkt båtbens fraktur i handleden.
Men nu har jag fått vila upp mig någon dag här så jag iaf får med mig benet. Med hjälp av en vanlig krycka och en reumatism krycka kan jag förflytta mig.
Det har varit lite problematiskt med utlåning av reumatism kryckan eftersom jag bor i Malmö och Kristianstad samarbetar ”bara” med 10 ställen och dom ligger på östra sidan av Skåne alltså inte Malmö. Pappa måste köra inom Malmö för att hämta en krycka och ta med den upp hit till Kristianstad för att hämta mig. Sedan måste jag åka upp hit och lämna reumatism kryckan inom tre månader. Men bra att det löste sig iaf.
Förövrigt mår jag bra, lite trött men ser framemot att komma hem till lägenheten.
När jag var och tränade på Ripa så var där ett par tjejer som gjorde ett skolprojekt och frågade om jag kunde vara med. Självklart ställde jag upp och blev filmad när de intervjuade mig om tjejmotocrossen. Nu har de lagt ut filmen. Tycker de gjorde ett mycket bra jobb!
Idag blev det premiärtur på Motocross hojen efter fotskadan. Sisådär 4a månader sedan jag körde motocross sist.
Jag valde min hemmabana Skivarp att köra min premiärtur på.
Det var blåsigt och kallt väder men det gjorde inget för mig för jag tyckte det var så kul att köra ändå. Att bara sätta mig på crosshojen igen kändes så naturligt, bekant och bra!
Vill passa på att ge min kompis ett extra stort tack för att han trotsade kylan och följde med. Han hjälpte mig även att hålla mig lugn och inte tänka för mycket utan bara köra. Jag har en tendens till att hänga upp mig på tekniken vilken jag inte får in ordentligt nu iom foten. Balansen och körstil blir direkt berörd. Så tack igen Jonas för allt!
Igår körde jag Nilsson Motor Cup på Anderslöv banan. Det är en motionärs tävling och från förarmötets hårda ord, många regler om att man måste verkligen vara motionär för att köra. Men inga av dessa regler gäller tjejer. Tävlingen är indelad i bokatavs heat där de snabbaste kör i A-heatet och långsammare i B och så fyller man på förare ner i Bokatavs Heaten. Morgonen började med A-D heat och jag fick träna/kvala i D-heatet eftersom jag anmälde mig där på morgonen och inte kört någon deltävling innan. Min tid räckte till att hamna i B-heatet och bara 2 sekunder sämre än A tiderna. Så jag blev nöjd över min körning på kvalet. För det var svårt att få till ett helt varv när banan var fylld med förare som inte hoppade hoppen. Men jag jobbar på att ta för mig på banan och inte bry mig så mycket om de andra förarna och det tyckte jag att jag lyckades med på kvalet.
E-heatet började tävla och det blev många som kraschade hårt så ambulansen fick åka flera gånger och det blev långa fördröjningar. Jag värmde upp 3 gånger i förhoppningen att mitt heat skulle få starta. Men när vi stod i väntzoonen så blev vi inkallade till ett extra förarmöte. De skulle hålla lunchpaus och jämna till banan och alla skulle bara få ett heat så de andra som kört kunde köra hem. I pausen började det regna och eftersom de fått dra över banan i panik så blev banan hård med broms stalp på alla rakor. Den blev hemsk!
Jag var något nervös över starten eftersom jag inte startat i en start med 40 förare på grind på säkerhet 10 år och att många hade större hojar än mig. Vi skulle bara köra 15min +1v och då är starten extra viktig. Ställde mig bredvid en kille som innan gått fram och stampat till sitt startspår. Jag kom av grinden väldigt bra och kom tom före han som stampat spår, käns alltid bra när man tar starten före en sådan. Var bra framme i gruppen men när jag skulle köra om en kille så började han på innern i den bredaste kurvan men slutade på yttern och trängde ut mig totalt och bara stod stilla och väntade på att de andra skulle passera på innern. Jag blev helt paff och det hann minst 10 förare förbi innan jag kom förbi killen. Sen var jag helt utan för linjen och självklart släppte inte killarna in mig igen så jag tappade minst 20 placeringar innan jag kom in igen. Banan var svårkörd och min hoj gick dåligt så jag kände för att skita i allt ihop. Jag kom imål på 27 plats och totalt missnöjd! Hojen kommer lämnas in för service på måndag.
Eftersom det blev så lite kört igår så ställer kommer jag köra Sydenduron i Helsingborg idag. Har inte kört enduro sedan Stångebroslaget så det ska bli kul. Har ingen aning om tävlingens upplägg eller så, anmälde mig igårkväll. Sitter i bilen påväg dit nu.
En riktig bra helg att fira in semestern med både motocross och enduro.
Idag kördes Mx Champs 4e deltävling i Värnamo. Det var en något kleggig bana men arrangörerna preparerade den riktigt bra. Det var sten/grus son underlag och det tyckte jag var riktigt lurigt, så det blev lite obehagligt att köra på. Jag måste ha full kontroll när jag kör och det hade man inte på detta underlag. Fästet släppte hela tiden på grund av små sten eller en större sten i spåret. Inte så konstigt att det blev två förare som fick åka iväg med benbrott. Men så är underlaget på den banan så det var bara att gilla läget och ändra körningen. Jag körde enbart på säkerhet!
Första hetatet hostade min hoj till precis över startgrind så jag tappade nästan var påväg omkull men han kom igång igen och jag kom ca 5a iväg. Blev helt nedsänkt av vattenpölarna på startrakan så det kom in vatten under rolloffen på glasögonen. Så några varv hade jag knappt någon sikt. På banan hostade hojen till igen och dog på ett kraftigt stalp och fast det var fart och rull på honom så vägrade han gå igång. Så jag fick bromsa ner och kicka igång honom. Hade lite distans till föraren bakom och en bit bakom honom med. När den klungan som kom bakom sen så fick jag igång hojen och stod på mig så jag kom före klungan när jag körde iväg. Blev 6a i heatet och 2a av tjejerna.
Heat 2 kom jag iväg ordentligt i starten så jag var 3a in i startsvängen och lyckades hålla den placeringen i halva heatet. Men sen fick jag hjärnsläpp! Mina glasögon gick sönder så jag såg knappt och då började jag kolla runt mig. Märkte att det kom en förare bakom mig så jag körde åt sidan för att släppa om honom. Det tog ett tag innan innan han kom om och sen körde han inte ifrån som de brukar. Tänkte att det tog tid för honom eftersom det var en bana som var svår att köra om på, blev bara ett original spår, och att han tappade så mycket fart för att det tog tid att komma om därför han inte drog iväg som de brukar. Gjorde så med två förare till. När jag kom imål så förklara pappa allihop. Jag fattade inget! Jag låg 3a i heatet och första tjej. Det var inte varvare utan helt enkelt de killar som låg på 4e och 5e plats. Det var bara sen sista killen innan mål som var en varvare. Så jag blev 6a i heatet och första tjej.
Jag måste få upp mitt självförtroende i körningen och inse att jag kan köra och har rätt att ta plats på banan. Men de här mindre tävlingarna hjälper mig att inse detta och jag förbättrar mig i min körning och mitt självförtroende. Men ingen kan lösa allt på en tävling. Jag är grymt nöjd att jag lyckades ta plats och bevara min position i starten och att jag tog plats före klungan som kom när jag fick stopp.
Filed under: Motocross, Tävling | Etiketter: Motocross, Mx Champ, MXGirl, MXphoto.se
Fotograf: Daniel Berglund, MXphoto.se
I söndags körde jag en motocrosstävling i Helsingborg som heter MX Champ, det är en serie och detta var nog deras 3e deltävling. Eftersom jag har dragit ner på tävlandet i år så har jag nu plats för ”vanliga” tävlingar. Många har sagt till mig att det är viktigt att jag kör sådana med. För år efter år med endast stora mästerskap som SM, EM och VM tär på mentaliteten. Vilket jag verkligen märkte i söndags.
Banan var nyvattnad och vi tjejer och ungdomskillar körde ut först på träningen på morgonen. Jag undrade varför alla tog det så lugnt. Började tvivla på mig själv. Är det något jag missar, vad är problemet med banan? Varför kör alla så försiktigt? Det tog några varv innan jag förstod att de helt enkelt inte körde bättre. Att komma från mästerskaps tävlingar där de bästa i Sverige, europa och världen kör på så man vet inte vad. Till en liten vanlig tävling där helt plötsligt jag som brukar vara bland de sista nu var bland de första var verkligen en mental shock. Jag fick 5e tid på tidskvalet av alla och 3e av tjejerna.
Heat 1 fick jag ett bra ryck på startgrinden men min startplutt som håller ner stötdämparen fram gick loss direkt och sköt upp mig så hojen stegrade över grinden så jag tappade några sekunder mot de andra. Vi justerade den inställningen sen.
Men jag var bra med i fältet och körde som 6a av alla och på 3e plats av tjejerna. De första drog ifrån så jag körde runt helt själv i ingenmansland kändes det som. Nog inte bara jag som har problem att få upp farten då man kör själv. Men min körning var väldigt slapp. Jag har heller inte kört 20 min + 2 varv på ett tag. På SM kör vi 15 minuter +2 varv och jag brukar bli trött efter 10 minuter. Så jag tänkte första heatet att jag tar det lugnt och sparar på krafterna. Men jag var inte ens trött när vi körde i mål, det blev enduro transport tempo hela heatet igenom.
Heat 2 fick jag bra utsläpp igen och var nog ca 3a in i startkurvan men min hoj dog så jag vart tvungen att släppa bromsar och allt så han skulle rulla igång igen. Låg som 2a tjej ett tag innan jag blev omhoppad. Hoppade inte det stora platåhoppet vilket jag än idag grämer mig mycket över. Måste åka dit och träna på banan så jag kan få hoppa det. Jag blev riktigt nedstämd och tyckte det var pinsamt att jag inte hoppade och det gick ut över hela min körning. Är huvudet inte riktigt med kommer inte farten heller och än en gång körde jag helt själv i ingen mans land och hade fullt med krafter kvar när målflaggan kom.
Vi åkte fredag morgon och firade Sveriges nationaldag med att shoppa loss på Gekås i Ullared. Så vi kom fram till Ulricehamn på fredag kväll redan. Det är inte så ofta jag tittar på Motocross eftersom jag själv brukar vara upptagen med att ha koll på mina egna grejer för jag kör själv. Men det var rätt lärorikt att stå bredvid och se hur killarna pressade för att få sina tider på träning och tidskval. Hur de, precis som alla vi andra också gör misstag men skillnaden är väl hur de reder ut dem och rent ut sagt skiter i dem och kör vidare.
Med allt regn som hade kommit var banan otroligt lerig och man tappade otroligt om man kom utanför original spår, vissa förare körde tom fast ibland. Så det blev i stort sett bara en körbar linje genom banan. Hela banan harvardes om till söndagen, det ryktades om att killarna gått ihop och krävt det. Det var ett bra beslut, ingen vill se en ”följa John tävling” som det blivit i så fall.
Vi tjejer börjar söndagen med vår träning och tidskval. Vi börjar alltid med start träning. Grönflagg viftades och vi körde iväg, jag i mitten av klungan ungefär. Så ser jag att alla tjejer framför mig faller som käglor och jag (ursäkta men såg ner på dem) när jag körde förbi dem alla och bara la ner hojen och svängde runt i startsvängen. Det var superbra fäste och man kunde göra som man ville med hojen och den bara lydde en.
Sen startade träningen och ute på banan var där vissa kurvor som där fortfarande var bottenlöst i så där bara blev ett spår. Svängen innan långa platån som ett exempel. Men jag tyckte det var riktigt kul att köra på underlaget så jag fick ett bra självförtroende för jag hade sådan kontroll på hojen, inga hjärnspöken idag!
Vi var 31 tjejer som kvalade och det tog ett tag innan jag hoppade första trappan. Andra trappan hoppade jag redan på första varvet. Men jag lyckades få till två varv utan gulflagg där jag hoppade så jag kvalade in på 19e plats, en sekund till godo. Jag blev otroligt lättad och glad över att jag klarade det så något bara släppte i kroppen så där kom någon tår.
Heat 1 fick jag ett bra utsläpp men någon ramlade framför mig så jag tappade några placeringar där. Låg på 15e plats nästan hela heatet men när hon framför mig kört ikapp den som var framför henne så klumpade de ihop sig så jag såg en chans till att göra en attack på dem. Men det slutade med att jag ramlade på näst sista varvet och det tog ett tag innan jag fick igång hojen så jag kom imål som 17. Då kände jag mig lite arg på mig själv att jag inte nöjt mig med 15e platsen, poängplats! Men nu i efterhand är jag ändå glad att jag ville mer och var på och visade att jag kunde och verkligen tog för mig och försökte.
Heat 2 fick jag en bra start igen men kurvan innan platån så vinglade en tjej till i spåret så för att undvika bli fast efter henne om hon ramlar så gick jag utanför spåreten där gick det alldeles för tungt och jag tappade halva startfältet. Jag låg och fajtades med en dansk tjej men sen kände jag att jag ville köra på säkerhet, jag ville ha med mig poäng hem, räknas med i tabellen. Så jag släppte henne och körde på säkerhet imål som 15e och fick äntligen mitt SM poäng. Nu är jag med i SM tabellen och kan äntligen säga att jag kört SM. (Även om man kvalar in så är det bara de 15 av de 20 st som kör som får poäng. Har man inget poäng så är det lika med att man inte kört.)
Jag är mest nöjd med att jag lämnade hjärnspökena hemma. Att jag kunde köra med självförtroende och att jag hade riktigt roligt när jag körde. Kul att veta och få bevisa för andra att när det stämmer för mig så har jag kapaciteten att vara bland de 15 bästa i Sverige.
Inte så lång tid efter det förra inlägget blev jag plötsligt magsjuk och fick huvudvärk. Kommer aldrig igen äta på den vägkrogen som vi stannade och åt på. Fick tvinga mig ut och gå banan när vi kom fram och hade väldigt ont i magen. Svårt att äta på kvällen och gick och lade mig tidigt. Men fick gå några rundor på toaletten under natten. Vaknade väldigt trött imorse men fick behålla frukosten.
Banan var jättefin så jag testade lite olika spår men kände mig trött och spänd i kroppen. När tidskvalet började orkade jag knappt hålla i styret och körde riktigt dåligt. För någon vecka sedan var jag här på banan och tränade och hoppade alla hopp utom långa trappan. Idag hoppade jag bara 2 hopp 😦
Jag mådde dåligt och jag sa vid förra tävlingen att jag ska inte vara för hård mot mig själv innan jag kört ett SM frisk och det har jag inte fått gjort än. Men något väldigt tydligt händer när tidskvalet börjar -mentalt. Jag körde verkligen ur uselt då! Jag måste lösa detta på något sätt, än vet jag inte hur.
Sitter fram i bussen på väg hem nu och mår fortfarande illa. Hoppas det bara är något lätt som går över snabbt.
Filed under: Motocross
Imorgon är det andra deltävlingen i Motocross SM i Tibro. En av mina favorit banor. Hoppas att jag har lämnat alla mentala spöken hemma så jag kan köra som jag ska i morgon. När vi kommer dit måste jag köra på provslingan för att köra in bromsarna och känna på fjädringen. Sådant som självklart skall vara klart innan man kör till ett SM. Men pappa har varit enormt sjuk i veckan och mår fortfarande inte bra, penicillin och hela köret. Försökte få med någon annan att köra ut och träna med i veckan men det var ingen som kunde och vissa banor var stängda pga allt regn i Skåne. Så det gick helt enkelt inte. Annars känns det bra! Jag har inte hostat sedan i torsdags och morgon joggingen gick bra i morse. Känner mig faktiskt riktigt sugen på att köra! Heja mig! 🙂
Idag kördes Junior SM på Vissefjärdas motocross bana och vi tjejer fick en egen inbjudan tävling.
Hela banan var ombyggd så det tog ett tag att köra in sig på banan, vilka hopp eller linjer man skulle köra. Teknisk och rolig bana tycker jag.
Vi körde 15 min start träning och träning sedan 15 min tidskval för plats på grind. Jag missade helt att tidakvalet började och körde in i depån efter ett tag. Letade upp en lucka och körde ut och pressade på ett varv men bromsade stopp och sen var det målflagg, slut på träningen. Fick 8e tid av 15 förare.
När vi rullade ut till första heatet märkte vi att det rann olja från framfjädringen, självklart på vänster sida där frambromsen sitter. Pappa försökte blada men bladmåttet fastnade, packboxen var sönder. Fjädern stack ut neråt och 1 cm bit av packboxen lossnade. Oljan rann ner över frambromsskivan och bromsbackarna sög in oljan. Även om jag höll in frambromshandtaget så rullade framhjulet. Jag blev direkt nervös över hur min första start på över 8 månader skulle gå. Jag gjorde en dålig start och sedan körde jag väldigt dåligt. Det var en svår bana att köra utan frambroms eftersom många svängar var direkt efter nedgång på hoppen. Så vissa hopp kunde jag inte hoppa för jag hann inte bromsa ner så var påväg ur banan flera gånger. Vissa kurvor fick jag trycka upp hojen i den mjuka sanden för att få ner hastighet för att kunna svänga.
Till andra hetatet funderade jag faktiskt på att inte starta eftersom hojen var ”sönder” och jag har ont i höger handled efter ett totalt genomslag på Tibro så jag tappade styret. Men pappa lade ner så mycket energi på att söka genom hela depån efter nya packboxar eller om någon kunde låna ut sin vänstra dämpare till mig. Men hans letande gav inget resultat. Jag tänkte att vi är ju ändå här och min kropp behöver rull tid på hojen.
Jag justerade lite i starten och gjorde en bättre start. Låg på 5e plats och försökte rulla på och tänkte att jag kör tills jag känner att framdämparen lägger av, vilket var en risk eftersom den tappade så mycket olja. Jag såg ingen skylt om 5min kvar eller 2varv kvar och var hårt pressad av föraren bakom som ville om. Jag låg 5a till näst sista varvet. Jag såg ingen skylt och tänkte att jag orkar inte hålla henne bakom mig i minst 3 varv till så jag släppte/lät henne köra om mig. Men sen nästa varv såg jag mannen med målflaggan stå och hålla den snett bakom sig, skymd för mig. Ok, tänkte jag då blir det ett varv mindre för jag blir väl varvad nu eller så går de första imål här bakom mig. Men efter målrakan står där en man mitt i banan med röd flaggan utsträckt och i ögonvrån såg jag att det stod förare på sidan av banan. Fick panik bromsa! Jag tänkte först att det hänt något men sen förstod jag att det var målgång. Erkänner att jag blev rätt arg. Kom i mål som 6e och fick den placeringen sedan i totalen med. Med tanke på att jag körde utan frambroms är jag nöjd över resultatet.
Camilla Racing's Blog 